Sida:Samlade Sånger och Visor af Sehlstedt del 5.djvu/183

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

179

Guds gåfvor fanns godt om af alla slag,
Och bordet, det svigtade i hans salong.
 Och det var just han
 Och ingen ann':
Nils Larson i Tullius, vår riksdagsman.

Och timmarne flögo så innerligt fort,
Och nu vill jag endast berätta för er:
Att se'n vi om dagen oss rigtigt smort,
Så gaf han på köpet oss nattqvarter.
 Och det var just han
 Och ingen ann':
Nils Larson i Tullus, vår riksdagsman.




Nästa dag gästade vi hos hans broder, som hade sin ståtliga gård näst intill. Härifrån sågo vi Åreskutan på sex mils afstånd. En tam renkalf gick på gården och sprattlade och sprang emellanåt i kapp med ungdomen. Vi dröjde längre än vi skulle, som det vanligen sker, då man är hos gästfritt folk, och det är det godt om i Jämtland.

"Det händer ofta så med det som tål uppskjutas,
Att det uppskjutes längre än det tål."

 Jämtland har ett gästfritt slägte,
 Hvaraf resande ha vinst:
 Frukost åto vi, som räckte
 Halfva sommardagen minst.