Den här sidan har korrekturlästs
194
Och får knappt så pass fred,
Att man kan hinna med,
Fast aptiten är frisk;
Att i magen få ned
Uti hast vid en disk
Lite kött eller fisk
Och af krafs lite hvart
På en qvart.
Sitter jag i kupén,
Domnar snart mina ben,
Om de ej domnat re'n.
Man blir dum som en spån,
Tankegåfvans förmån
Är man nästan ifrån.
Ooh man känner bestämdt
Att man sömnig blir jemt,
Ty man är allt i ett
Samma imbad uti,
Som ett turkiskt så hett,
Samma qvalm, samma svett
Att man kollrig kan bli
Och förbi.
Midt emot i kupén
Sitter händelsevis
En kamrer, som har snus,
Med ett hjerta af sten
Tar han pris efter pris
Och med blåhvit näsduk
