211
Dagen derpå var stor militärisk ståt på Marsfältet.
Derom kunde man ej få någon kunskap i tidningarna,
emedan någon sådan ej kunde tryckas på en helgdag, sådan
som kejsarens födelsedag. Således gick jag miste om härligheten och fick endast se ett regemente hästgardister,
som med spel och fanor återkommo derifrån. Musiken
var vacker, men hästarne ännu vackrare.
Den 1 Maj var dagen klar och solig. Jag lemnade Petersburg i all dess glans och återreste till Kronstadt på samma ångande sätt som jag kommit derifrån, glad att få fira första Maj på svensk botten, det vill säga ångbåten Piteå. Jag tror, det duger: en glad och treflig middag om bord hos kapten Sundberg och en dito afton på öfligt svenskt Djurgårdsmaner!
Dagen derpå utbröt en förfärlig storm med snöyra, som varade mest hela dagen. En glad middag om igen på Lulea, med thy åtföljande aftonunderhållning hos kapten Ankarcrona, försonade oss helt och hållet med väderleken. För min enskilda del tänker jag af båda dagarne länge ooh väl behålla ett särdeles angenämt minne. Lefve kaptenerna, bolag och fartyg! hurrej!
En storm i Kronstadt låter om sig värre än någon annan, ty tjutet och hvinandet i de otaliga och tätt sammanpackade fartygens tackel och tag jemte sjömannens eviga ohoj och hivej! är mycket mera döfvande och fruktansvärdt än på något annat ställe, åtminstone som jag sett. Lägger man då äfven till schåarnes grymtande språksammelsurium, så är det rigtigt dobra karaschå!
Kronstadt är Rysslands vigtigaste sjöfästning och det egentliga värnet för Petersburg, som ligger 5 1/2 mil
