30
En marknads-titt i Upsala 1872.
Det blef mig så dystert i lynne och luft,
Och jag sporde min doktor, hoc est:
Jag sporde beskedligt mitt sunda förnuft
Hvad som vore rådligt och bäst.
Han rådde mig genast att resa, men hvart?
Det är hvad jag nu er förtror:
Min nattsäck jag packade inom en qvart
Och till Upsala Disting jag for.
Det var en vacker Februari-dag, den härligaste solskensdag vi haft på det nya året. Jag ställde min klocka och gick in i tredje klassens kupé. Mitt ressällskap var merkantilt och bestod af en grosshandlare (mitt enskilda ressällskap) och två kolossala fågelgrosshandlare från Helsingland: den förre intrillad i en vidtfamnande resfilt, de senare i glanshåriga hundskinnspelsar. Samtalet smakade af både fågel och häst. Jag drog öronen åt mig och trodde at det gällde min pegas, den gamla fågelhästen, men lugnade mig snart, då jag förnam, att konversationen rörde sig djupt och allvarligt kring dessa båda stolta djursorter, hästar och fåglar, endast i lofligt handelsintresse. De framhöllos också såsom de utmärktaste sorter i hela verlden, hvarför de äfven föras i stor
