Sida:Samlade Sånger och Visor af Sehlstedt del 5.djvu/33

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

29

Det var en halka nyss härutanför,
Att benen knappt om händer kunde ta oss.
Det är blott det jag nu vill komma till:
Hur ömt naturen oss omhulda vill.

Se, dagen sållat våra backar hvita,
Och det kan bli rätt bra med snö ibland,
Då vinterns skyar slå sig hop och sprita
Sitt dun, som faller öfver haf och land.
Nu kan på väg och stigar tryggt man lita
Och ej riskera arm och ben och tand.
Och utomdess ha vi nu fått ett före,
Som, noga räknadt, kostar ej ett öre.

Benägne vän! hvad kan du önska mera?
Att vi fått snö är nästan en epok.
Då bör man också deraf profitera
Och ej i kammarn sitta som en pjåk.
Har du ej häst, så kan du promenera,
Och har du häst, så var så god och åk!
Jag tänker sjelf ej åka blott i frasen,
Jag hyr mig häst och sätter in pegasen.