Hoppa till innehållet

Sida:Samlade Sånger och Visor af Sehlstedt del 5.djvu/65

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

61


Men då vintern är när
Och det höstkulet blir
Och på föda är brist.
O! då hänger hon läpp
Och far som en kurir
Till en blidare trakt
Ända bort till Algier.
Det har Flugis[1] mig sagt,
Då jag såg honom sist
Och han spelte på käpp.



  1. Det skämtsamma namnet som vänner gifvit en bekant svensk entomolog, hvilken med stor virtuositet, utan andra instrument än hvad tillfället kan bjuda på, parodierar hvarjehanda musikaliska prestationer.