Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
67
Och hvarför jag sjungit min visa,
Har varit i fjol som i år,
För att det omsider blef vår.
Ja, våren har just den meriten
Att hjertat långt friskare slår.
Hvar pojke, om aldrig så liten,
På näsan på Djurgården står,
För att det omsider blef vår.
Bland blomstren papilio svingar
Och småkryp ur grafvarna går.
Och örnen beskrifver i ringar
Den hyllning han solen består
För att det omsider blef vår.
Violen, ranunkeln och sippan,
Hvar en af dem jublande står.
Och måsen står nyter på klippan
Och vet att sin strömming han får
För att det omsider blef vår.
Som tiden jag ej vill förspilla,
Och törst är en sjukdom som går,
Jag tittar väl in på Novilla
Och helgat åt Bacchus en tår
För att det omsider blef vår.
