Sida:Samlade dikter 1943.djvu/241

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

Vakna äro svalorna
och humlor och honungsbin.
Vinden rider på falorna
sin sunnanhäst med vin,

Fara vi ut i hans ljumma spår
och fara så snabbt och vitt,
att vi rida förbi de dumma år
som löpt sen vår sista ritt?

Brinna de bleka lågorna
i smedernas sotiga skjul?
Dansa de branta vågorna
kring frustande vattenhjul?

Kuttra de blåa duvorna
och ropar den gråa gök?
Dallrar ännu över gruvorna
den rosiga rostugnsrök?

Allt vill jag se som jag sett det förr,
och intet får vara förbytt.
Husfru i furuslottets dörr,
du är femton år på nytt.


2

För du mig in i din gästabudssal
till dröm och aftonro?
Dagern är skum och luften sval
som i det förgångnas bo.


229