Hoppa till innehållet

Sida:Samlade dikter 1943.djvu/321

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

Se dig om uti din krets,
utan hets:
spets vid spets
av Apollinis höga elever.
Prydligt bjuder grannen snus,
ser med fägnad på sitt ljus,
hur det brinner som bevis att man lever.
Talet börjar, nu var stark,
tänk på gamla seder,
ty en kyrkblund utan snark
är kyrkovärdens heder


TILL EN APOTEKARE

Min vän på Basilisken!
Var dag jag går förbi
jag ser dig bakom disken
i Eiras skafferi.
Du livs och döds förvaltare,
jag nalkas skygg ditt altare
och träder under risken
av svart och vit magi.

Jag vet din börd, av ära tung,
du räknar rättvist stolt
från alla pillerfurstars kung,
Liborius Trunkenboldt.
Men syns dig denna stam plebejsk,
så är din släkt ock mediceisk
och äger gammal vana
att smussla med tofana.


309