Den här sidan har korrekturlästs
125
Under dödens hemska tystnad
Ljuft de släcka nöjets lystnad,
Hvilande på kistorna;
Endast hvita kranier glittra,
Och på konung Davids cithra
Lysa silfversträngarna.
På min blanka hederssabel
Klibbar ännu — o diable! —
Blod från Pyramiderna.
Ah, jag känner det på lukten
Och på färgen, — och den bugten
Baljan har från Genua!
När för packet jag betäckte
Af Désaix, den oförskräckte,
Liket, — o sanctissima! —
Svärd, för dig i gräset bita
Fingo tjogtals af de hvita,
Stela österrikarna!
Knäck du fick vid Saint Jean d'Acre,
Som vi vände ryggen — sacre . . . !
Snöpligt, o memoria! —
Och vid Eylau, der så mången
Galliens son sjöng svanesången,
Begge grafrostfläckarna!
