Sida:Samlade dikter af G. L. Sommelius.djvu/147

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

127

 
Den napoleonska örnen
Öfver alla fyra hörnen
Af vår verld spännt vingarna;
Skönt gloirer i dess skugga
Frodas, röda blodregn dugga
I de gyllne kronorna!

Re'n han ute är och rider
Främst bland sina gröna guider
På sin ljusa, svettiga
Hingst Euphrat, med silfvermanen,
Majestätisk som orkanen
Bland de simpla vindarna.

Högsta kraft hvar nervsträng spänner;
Blott i hejdlös fart han känner
Lif och frid i striderna.
Det är, som man klädt på stormen
Gardesjägaruniformen,
Marskalksepauletterna.

Dagen gryr. Den spridda hären
Hvimlar talrikt! Se, gevären
Blixtra genom dimmorna.
Ställning slås på gardets trumma,
Och som sfinxer stå de stumma,
Gamla grenadiererna,