Den här sidan har korrekturlästs
205
Hafvets fält i fåror klyfvas,
Segel hvifta, flaggor yfvas,
Svepande vindkårorna.
Hett som eldregn ur en krater
Yxhugg smattra — och granater
Peppra hackbrädsplankorna.
Lif och död om segern ryckas,
Folk som slagtfän isärstyckas,
Blanka damascenerna
Klart som solens radier glimma;
Menniskokadaver simma
Stympade på fraggorna.
Allt, som eger lif och andas,
Konvulsiviskt rör sig — blandas
Raskt i vildt fantastiska
Grupper, störtar samman, viker,
Höjer segerrop och skriker,
Tjutande af smärtorna.
Allting mördas eller mördar;
Sabeln slår — och döden skördar.
Bleknade om käftarna,
Palikarer hufvudstupa
Störta plötsligt i de djupa,
Bottenlösa svalgena.
