Sida:Samlade dikter af G. L. Sommelius.djvu/34

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

14


8.

På gatan stoltserar en kunglig sekter,
Med sjelfförnöjd min snusförståndigt han ler
Och ser sig belåtet på benen;
Men i carrièren, der står han sig slätt
Och ligger baklänges vid hvarje arrêt,
Flat som en torndyfvel på renen.
 
Han kan ej i sitsen fastklistra sin kropp,
Ej sätta från stället ett ök i galopp,
Ej hålla ens rättning i skridten;
Och kommer det då något brådstört en sats,
Flux tager gräsryttarn ur skolen sin Matts,
Som ledsnat beskedligt vid ridten.




9.

En plåsterprins för också krig på sitt sätt,
Men nyttjar blodigeln till sin bajonett
Och ersätter kulan med piller.
Han leker behändigt med menniskolif
Och lägger ej vid sig just, om med sin knif
Dervid ett och annat han spiller.

Ah, folkstocken ökas ändå Gudi nog:
Ett tjog kommer efter, om dussinet dog,
Och parcerna gerna få meja;
Patienternas hopp må gå opp uti rök,
Blott konsten den vinner på doktorns försök,
«Institutet och Hygieia».