Den här sidan har korrekturlästs
110
jämte en kort kommentar. Det är alltså möjligt, att vi här stå inför den afskrift, Olavus Petri begagnat sig af i sin krönika, och därtill den afskrift, som Olavus Petri begagnat sig af i sin krönika, och därtill den äldsta text af detta lagstadgande, som öfverhufvud finnes bevarad. Aktstycket torde därför vara af det intresse, att det bör i sin helhet offentliggöras. Det lyder:
[Lex(?) . g . . . . . ex(?)][1] antiquiſſimis Suecorum legisterijs
Giuer ᛘ[2] oquedins ord manni/ þu
er ei manʒ maki och ei ᛘ j bryſti/
Jak er ᛘ ſum þu/ þeir ſculu[3] mötas
a þriggia wäga motum/ Cumber þan ord
5 hauer giuith/ oc þan cumber ei ord hauer
lutith/ þa mun han wara ſum han hetir/
Er ei eidganger oc ei witnes beer/ Er
hwarti firi man eller kunu/ Cumber
oc þan ord hauer lutith oc ei þan
10 ord hauer giuit/ þa öpar han þry
nidings opp oc merkir han a jor-
þu/ þa han ᛘ þes werri þet tala-
þi han ei halla þorþi/ Nw mötas
þeir baþir/ þeir sculu wapnum/ Fal-
15 der þan ord hauer lutith/ gilde med
haluum gieldum/ Falder þan ord
hauer giuith/ Glöper orda werſter/
Tunga howudbani/ ligger han j
ogildum acri/
er ei manʒ maki och ei ᛘ j bryſti/
Jak er ᛘ ſum þu/ þeir ſculu[3] mötas
a þriggia wäga motum/ Cumber þan ord
5 hauer giuith/ oc þan cumber ei ord hauer
lutith/ þa mun han wara ſum han hetir/
Er ei eidganger oc ei witnes beer/ Er
hwarti firi man eller kunu/ Cumber
oc þan ord hauer lutith oc ei þan
10 ord hauer giuit/ þa öpar han þry
nidings opp oc merkir han a jor-
þu/ þa han ᛘ þes werri þet tala-
þi han ei halla þorþi/ Nw mötas
þeir baþir/ þeir sculu wapnum/ Fal-
15 der þan ord hauer lutith/ gilde med
haluum gieldum/ Falder þan ord
hauer giuith/ Glöper orda werſter/
Tunga howudbani/ ligger han j
ogildum acri/
- ↑ Bortskuret vid inbindningen. Nedre delen af de gissningsvis inom parentesen anförda bokstäfverna skymtas ännu. Bibliotekarien Andersson föreslår: Lex ignominiae ex. Vid skärning är äfven antiquisſimis skadadt; ordet är dock säkert läsbart.
- ↑ Olavus Petri har genom en anmärkning, såsom af abildningen synes, angifvit, att runtecknet ᛘ bör läsas madher.
- ↑ Kan med lika rätt läsas ſculä, enär ordets sista bokstaf i själva verket är till hälften a, till hälften u; ä skrifves nämligen regelbundet med ett e öfver a, men öfver detta a äro skrifna tvenne streck, sådana som regelbundet sättas öfver u.
