kunde tala utan förtjusning, beslöt han att uppresa ett litet hus på fasta landet, så nära som möjligt. Det ställe han dertill valde, ligger på Amerikanska sidan, norr om fallen och blott några få steg från Amerikanska vattenfallet. Huset, af trä och innehållande ett enda rum, var anlagdt på en ansenlig höjd bland klippor och buskar, något till venster ofvanför den trätrappa, som leder till färjan, med hvilken man går öfver till Canada-landet. Utsigten derifrån är en ibland de vackraste vid Niagara. Hela det stora skådespelet visar sig der i en enda tafla. Strax till venster synes Amerikanska fallet, som liknar en rak hvit mur, på sina ställen glittrande som silfver i solsken, men hvars fot bortskyms af den uppstigande röken. Längre bort och i fonden ligger det ofta omtalta men ännu aldrig rätt beskrifna Hästsko-fallet. Vattnets gröna färg på branten gör en förträfflig effekt på detta afstånd och afbryter starkt emot den snöhvita ytan ner i djupet. Flera regnbågar spegla sig vanligen deruti och formera icke sällan hela cirklar. Den upprörda floden, som länge behåller sin hvita drägt, flyter hastigt förbi foten af det berg, hvarpå kojan stod, sedan den likväl förut förenat sina båda af ”Goat Island” åtskilda armar. Midt emot denna öns raka klipp-stränder uppreser sig en dylik strand på Canada-sidan, hvars höjder äro beklädda med
