utaf denna redan kommit bördemannen tillgodo eller bör såsom amortering af kapitalvärdet frånräknas för den tid, som tilländalupit efter förbättringens tillkomst. Anspråket på sådan ersättning är emellertid personligt och gifver icke köparen rätt att kvarhålla fastigheten till dess ersättningen guldits. Likaså skall köparen godtgöras för kostnad, som han gjort för fastighetens skull, såsom exempelvis utgift för fastighetens lagfarande. Annan förbättring eger köparen borttaga, såvidt detta sker så, att fastigheten blir åtminstone i samma skick som före förbättringen efter dess dåvarande värde.
Bördstalan prekluderas genom att tredje eller, där endast två uppbud ifrågakomma, andra uppbudet beviljas å fastigheten. Bördsklander bör därför behörigen vara instämdt senast till det ting, då nämda uppbud meddelas, och bördeskillingen nedsättas å första rättegångsdagen af sagda ting. Instämdt bördsklander hindrar dock icke lagfartens fullföljande; denna bör tvärtom fortgå, blott med den inskränkning att fasta ej får gifvas, innan öfver klandret dömts, men har den värkan, om bördemannen vinner, att uppbuden komma honom till godo.
Analog med bördsrätten är den egare af frälseränta tillkommande rätt att vid föryttring utom börd af den jordlägenhet, från hvilken räntan utgår, lösa lägenheten mot nedläggande af bördeskilling, i hvilket afseende lägenheten jämväl skall till egaren af räntan hembjudas inom tre månader från första uppbudet.[1] Frälsemannarätt eger särskildt krigsmanshusfonden till de därtill anslagna hemman.[2] Af enahanda slag är hospitalshjons arfvinges rätt att lösa hjonets arfvejord, som tillfaller hospitalet.[3] En liknande lösningsrätt eger rum för frälseman med afseende å frälsegods, som kommit i kronans ego.[4] Om utöfvande af nu nämda
