Sida:Sherlock Holmes äventyr - Andra samlingen.djvu/47

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs


jag gärna skulle vilja bli på det klara med.» Han satte sig på huk framför trästolen och undersökte sitsen med största noggrannhet.

»Tack så mycket — nu är den frågan avgjord», sade han, reste sig upp och stack förstoringsglaset i fickan. »Hallå! Här är något riktigt intressant!»

Det föremål, som fångat hans blick var en liten hundpiska, som hängde på ena sänggaveln. Piskan var emellertid hoprullad och hade snärten ombildad till en löpknut.

»Vad säger du om den här, Watson?»

»Det är en vanlig hundpiska; men jag har ingen aning om, varför den ändar i en löpknut.»

»Nej — det är inte så vanligt, eller hur? Ack ja, det är en ond värld vi leva i, och när en begåvad människa ställer sin uppfinningsförmåga i brottets tjänst, blir resultatet olycksbringande nog. Jag tror, jag sett tillräckligt härinne nu, miss Stonor; med er tillåtelse skall jag bege mig ut på gårdsplanen.»

Jag hade aldrig sett min vän se så nedstämd och bister ut, som han gjorde, när vi lämnade fältet för vår undersökning. Vi hade under fullkomlig tystnad promenerat flere varv kring den lilla planteringen på gården, när Holmes slutligen vaknade ur sina funderingar.

»Det är av största vikt, miss Stonor», sade han, »att ni i allt följer mina råd.»

»Naturligtvis skall jag göra det.»

»Saken är alldeles för allvarlig för någon tvekan — ert liv beror kanske på er absoluta lydnad.»

»Jag försäkrar er, att jag i allt skall rätta mig efter er.»

»Först och främst måste både min vän och jag tillbringa natten i ert rum.»

Såväl miss Stonor som jag själv betraktade honom med stor förvåning.

»Ja, jag menar, vad jag säger. Låt mig nu förklara saken. Det är ju byns värdshus, som vi se därborta?»

»Ja, det är hotell 'Kronan'.»

»Utmärkt. Och man kan därifrån se edra fönster?»

»Naturligtvis.»

»När er styvfar kommer tillbaka, måste ni låtsas ha huvudvärk och stänga in er på ert rum. Sedan, då ni hör honom bereda sig att gå till sängs, skall ni öppna edra fönsterluckor, lyfta upp haken, ställa er lampa på fönsterbrädet — som signal till oss — och därefter, försedd med vad ni tror er komma att behöva, draga er tillbaka till ert förra rum. Jag tror nog, att ni, trots de började reparationerna, skall kunna tillbringa en natt där.»

»Ja, det går lätt för sig.»

»Resten kan ni lämna i våra händer.»

»Vad ämnar ni göra?»

»Vi skola tillbringa natten i ert rum och söka ta reda på orsaken till det buller, som stört er.»

»Mr Holmes, jag tror, att ni redan är fullt på det klara med saken», sade miss Stonor och lade sin hand på min väns arm.

»Det är ju möjligt.»

»Säg mig då för Guds skull, vad som orsakat min systers död!»

»Jag skulle helst vilja ha säkrare bevis, innan jag säger något.»

»Ni kan väl åtminstone säga mig om jag haft rätt i mitt antagande, att min syster dött av skrämsel.»

»Nej — det tror jag inte hon gjort — jag tror, att det fanns en annan, mer påtaglig orsak. Men nu måste vi lämna er, miss Stonor; om doktor Roylott komme hem och funne oss här, skulle vi intet mer kunna uträtta. Farväl och var lugn — om ni gör så, som jag