— 7 —
Qvicktionde samlar han in, och med rätt:
han är ju vår herde — vi får, rätt och slätt,
på bildningens stora allmänning,
der fan ej kan tåla långraggiga lam
och derför med ullsaxen rycker han fram
och klipper oss hvarje handvänning.
III.
En skolfuchs han läser sitt us och sitt um,
men lemnar ej känslornas spel något rum:
han forskar istadigt den token
och söker de vises förlorade sten,
han grubblar tills ögonen mista sitt sken
och näsan fastvexer vid boken.
IV.
Jag låg på mitt öra, jag drömde en dröm,
jag såg en triumfvagn, ett spann i en töm,
jag qvistar af lager såg susa
kring rakade pannbenet; gissa, hvem kan,
på hvilken! hvem var det väl eljest än han:
”Rienzo“, bekrönt af sin ”Musa.“
I konstkritik spelar han gerna en rôle,
och i politiken ej fnask han ens tål
