Hoppa till innehållet

Sida:Sjöfröken 1829.djvu/234

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
222
Noter till Första Sången.
rycka fram och döda honom, eller afhugga senorna på bakbenen; hvilket på vissa tider af årets ansågs mycket farligt, emedan hjortens horn då troddes vara giftiga.
 
Sid. 15.

Bestiga gingstens sega rot.

(4) Innan den nuvarande vägen blef anlagd på det romantiska ställe vi beskrifvit, fanns ingen annan utväg från passet, än på ett slags stege af trädrötter och grenar.

Sid. 18.

Höglands röfvare, minsann,
Nog kunna hota ensam man
Med följd af svårare natur,
Än mistning af båd häst och djur.

(5) De Claner, hvilka bebodde de romantiska trakterna kring sjön Katrine, voro ända intill sednare tider mycket begifna på röfveri, och företogo ofta sköflande ströftåg till slättbygden, eller det så kallade “Låglandet.”

Sid. 23.

Allanbane, en gråhårsman,
Som dunkel framtid skåda kan.

(6) Bergskottarne förmena att vissa personer, ibland deras landsmän kunna se tillkommande ting, aflägsna personer, o. s. v. Denna förmåga kallas second sight. Öfvers.

Sid 25.

En höfding sig en boning byggt.

(7) De Celtiska höfdingarne, hvilka beständigt