| Sid. 28. | Ferragus och Acabart. (8) Dessa tvänne jettar vore Anaks söner, och spelade en stor roll i romantiska sagorna. Den förstnämnde är nog känd af dem som läst Ariosto. Han var Orlandos motståndare, och blef slutligen af denne dräpen i envig. Ascapart eller Ascabart blef öfvervunnen af Bewis af Hampton. |
| Sid. 28. | ingen frågade dervid (9) Det säges att Bergskottarne, hvilka på det strängaste iakttogo gästfrihetens lagar, ansågo såsom tölpaktigt att fråga en främling om hans namn och härkomst, innan han tagit någon förfriskning. Enskilda fejder voro så valiga, att ett annat uppförande i många fall kunnat föranleda sådana omständigheters uppdagande, som utestängt gästen ifrån åtnjutande af den hjelp, han till äfventyrs behöfde. |
| Sid. 30. | Hon sjöng, och osedd harpas ljud (10) Skottlands Barder beledsagade fordom sin |
Sida:Sjöfröken 1829.djvu/235
Den här sidan har korrekturlästs
225
voro blottställda för faror, hade vanligen något
gömställe på en enslig trakt af sina ägor, dit de
i nödens stund flyktade. Tillflyktsorten var
antingen ett torn, en grotta, eller en bondstuga.
I en sådan koja fann den olycklige Carl Edvard
en fristad, under sina farliga vandringar, efter
slaget vid Culloden.
Noter till Första Sången.
