Sida:Småstycken på forn svenska I (Klemming 1881).pdf/16

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs


6
  • tottom. tåtar (rettare tåtom ty tåtar äro vridhne och snodde men tottar äro flaghar osnodde vltotta lijntotta)

Här (6: 15) har således Bure låtit handskriftens form gälla.

  • täfia (thafia) 24: 7. sapores stodh i Latinska Senecæ exemplar.)

Glossan hos Bure är således hemtad ur Latinska texten, och visar att han jemfört denna, såsom en noggran utgifvare höfves.

  • thes 2: 17. (thes werdigh tykkes felas)

Har har således Bure icke ändrat handskriften, oaktadt han trott stället vara felaktigt.

  • ämne at hämnas (occasio lägenheet) 23: 12 Juten seger äfne at hefnis. Här af synes at autor har varit en Svenskr
  • Å är i samma bok intet annat än A at enast 26: 6. Men här är å sat för de en falliges skul at de icke skulle mykit kymras [och några sidor längre fram:] A för å skrifs mest i denne boken, ty har jagh mest sat å der det skal wara, på det de en fallige des better kuna läsa och förstå å

Häraf synes att handskriften varit ung, emedan hon haft den nya bokstafven å, om också blott undantagsvis.

Litterarum mutatio

Under denna rubrik anför Bure en mängd iakttagelser om handskriftens former, såsom olika mot de på hans egen tid brukliga, Likaså under rubriken

R finale borta

der bland andra exempel förekommer: