urfjädrar om dan. – I Schwarzwald är arbetslönen icke mera än 10–12 mark (2,40–2,88 doll.) i veckan och likväl är detta arbete dyrare. Den amerikanska åskådaren ler åt dessa tyska fabrikers sätt att göra skrufvar: arbetaren skall passa in materialet för hvar ny skruf, och för hvar ny skruf måste maskinen stanna; i Amerika går maskinen oafbrutet och kastar ur sig färdiga skrufvar till dess tråden är slut.
Bland de industrier, som i England räknas till de »utsvettade» yrkena, finner man ständigt South Staffordshire’s spikfabrikation nämnd som ett af de sorgligaste exemplen. Spikfabrikationen är i »det svarta landet» en hemindustri; hela familjen, man, hustru och döttrar göra spik från kl. 4–5 på morgonen till sent på natten; de förtära nästan ingenting annat än te och bröd. Man och hustru förtjäna tillsammans ej öfver 16 shilling i veckan (14,40 kr.) och därifrån afgå 2 sh. för eldning. Arbetet är särskildt för kvinnorna förstörande, de äro bleka, magra varelser med insjunkna bröst; om något hemlif kan det ju icke vara tal.
Schoenhof uppger å sin sida arbetslönen för en ensam arbetare i denna industri till 10–12 shilling i veckan, eller med hjälp af en pojke 16 sh., hvilket motsvarar 3,87 doll. I Pittsburg (i Amerika) gör man spik på maskin; en arbetare sköter ensam tre maskiner och förtjänar därvid 5 doll. om dan. Lägges härtill 1½ doll. för en medhjälpare, så ha vi en veckolön af 39 doll., hvilket är jämt tio gånger hvad den engelske arbetaren får. Då emellertid produkten af det amerikanska arbetet är tjugo gånger större, blir ändå arbetskostnaden i Amerika endast hälften af den i England.
Adam Smith berättar, som exempel på fördelen af arbetsfördelning, att 10 män kunde göra 48,000 knappnålar om dan. Det är en längesedan öfvervunnen ståndpunkt. I en fabrik i Connecticut gör man knappnålar
