Sida:Socialpolitik.djvu/128

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
124

med 70 maskiner, hvilka skötas af i allt tre män, jämte en maskinist och en pojke. Dessa fem arbetare fabricera dagligen 25,000 knappnålsbref om 300 nålar, det är 7,500,000 nålar! Schoenhof uppger ej lönen för dessa arbetare; men i en officiel amerikansk statistik, hvarom jag skall tala i nästa kapitel, säges sådana arbetare förtjäna 2½ doll. om dagen (= 9,25 kr.). Detta fall hör för öfrigt till dem, där arbetslönen icke längre spelar någon roll för priset på produkten. Om hvar och en af de nämnda 5 arbetarne finge 5 kronor mer om dagen, skulle detta betyda en ökning i arbetskostnaden af ett tiondedels öre för ett bref med 300 knappnålar!

Äfven gevärsfabrikationen har i Amerika utvecklats till fullkomlig maskinindustri. En fabrik i denna bransch sysselsatte 1,400 arbetare vid 6,000 maskiner; i genomsnitt alltså mer än fyra maskiner på hvar arbetare. Man får ett begrepp om arbetsfördelningen i en sådan fabrik, då man hör att ensamt hanen till ett gevär genomgår 131 olika operationer. Ludwig Löwe i Berlin är som bekant en af Europas ledande gevärsfabrikanter. Han har från början arbetat med amerikanska metoder; men han har också förstått vikten af att härvid begagna endast utvaldt folk; det sägs att han för detta ändamål betalar fullt upp dubbla löner mot de i yrket vanliga.

För järnvägsskenor är arbetskostnaden i Amerika per ton 2½ doll., i England 3,04 doll., hvarvid räknats allt arbete från tackjärnsstadiet. Arbetslönen per dag är i Amerika ⅔ mer än den motsvarande lönen i England, och dock är ju denna efter europeiska förhållanden mycket hög. Detta förklaras af skillnaden i sättet att arbeta. Hvad som i Tyskland och England ännu gäller som den högsta tekniken, går ej alls upp mot hvad man har i Amerika. I Europa använder man ännu arbetare för att flytta, rulla fram och handtera rälerna! I Amerika göres allt med automatiska maskiner. »De få