Hoppa till innehållet

Sida:Socialpolitik.djvu/147

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
143

i närvarande stund är omöjligt att sätta några bestämda gränser. Men på denna sida af saken, som ju också har den allra största vikt för den ekonomiska möjligheten till ett socialt framåtskridande, kan jag här ej ingå.

Vår statistik uppställer en jämförelse mellan produktionen af 1 bushel hvete (hvilket anses vara den normala skörden af en acre) år 1830 och år 1896. Det gäller att plöja, så, skörda, tröska och fylla hvetet på säckar. Allt detta arbete är nu, där tekniken står på sin höjdpunkt, reduceradt till två operationer. Först använder man en maskin, drifven med ånga, som plöjer och i öfrigt bereder jorden, men samtidigt också sår. En sådan maskin har 24 plogbillar, som hvar och en skär 10 tum djupt. Hela arbetet på en acre utföres på en kvarts timme. När sedan skördetiden kommer, använder man en kombinerad skörde- och tröskmaskin, som samtidigt fyller det färdiga hvetet på säckar; allt detta går i en enda fortlöpande operation. Jämför man nu detta arbetssätt med det gamla handarbetet, så kommer man till följande resultat:

1830 1896
Arbetslön pr dag 50—75 cent 1½—4½ doll.
Arbetstid 64 tim. 15 min. 2 tim. 58 min.
Arbetskostnad 3,71 doll. 0,72 doll.

Genom att minska det erforderliga arbetet till omkring 122 af hvad som fordom behöfdes, har man alltså blifvit i stånd att betala betydligt högre arbetslöner, olika för de olika slag af arbete, som ingå i den nya tekniken, den högsta 4½ doll. om dagen alldeles kolossal, men äfven de lägsta så höga, att de måste betraktas som ett väsentligt framsteg. Samtidigt har man lyckats nedbringa arbetskostnaden till en bråkdel af hvad den fordom var. Arbetarens lön har alltså stigit samtidigt med det att hans viktigaste näringsmedel gjorts billigare, åtminstone för så vidt arbetskostnaden beträffar.