ingripa i det ekonomiska lifvet en abstrakt princip, från hvilken man trodde sig i hvart enskildt fall kunna härleda en praktiskt användbar politik. I stället för att undersöka det verkliga lifvet, nöjde man sig med allmänna hypoteser; och så kunde det komma sig att man t. ex. öfversåg klasskillnadernas ingripande betydelse, i det man trodde sig kunna betrakta alla människor som jämlika, så snart de endast ställdes lika inför lagen.
Det var som motsats mot dylika doktrinära ensidigheter som »föreningen för socialpolitik» år 1872 grundades, hufvudsakligen af nationalekonomer tillhörande universitetsvärlden. Denna förening ställde som sin främsta uppgift att utföra noggranna undersökningar, att samla tillförlitliga fakta för bedömandet af ekonomiska och sociala frågor, och har också i den vägen utfört en lång rad af synnerligen värdefulla arbeten.
Denna hastiga öfverblick af frihandelsidéernas historia torde vara tillräcklig för att klargöra deras väsentliga innehåll. Låt oss nu se i hvilka punkter socialpolitiken skiljer sig från dessa idéer! Det bör endast på förhand sägas, att ingen förnuftig socialpolitik motsätter sig den liberala ekonomiens grundåskådning, den att individen i första hand skall lita till sin egen kraft och icke vänjas att ha en regering, som drar försorg om honom, där han borde sörja för sig själf, tänker för honom, där han borde tänka själf, eller garanterar honom någon inkomst eller någon ställning i samhället. Socialpolitiken arbetar ju på den högsta möjliga utveckling af personlighetens alla krafter, och kan då icke annat än ställa sig fiendtlig mot hvarje utslag af en klemig drifhuspolitik, under hvilken dessa krafter endast förkrympas. Så till vida är socialpolitikens mål detsamma som den liberala ekonomiens.
Men dess medel äro andra.
Då jag håller mig till namnet »den liberala
