10. Att tillämpa den demokratiska regeln: en person, en röst.
Det är särskildt denna sista regel, som karaktäriserar den kooperativa rörelsen som en demokrati och skarpt skiljer den från de vanliga kapitalistiska bolagens plutokrati. I kooperationen träder personligheten fram såsom det väsentliga, det afgörande elementet, i aktiebolaget är det penningen, som har denna ställning. Äfven i andra afseenden har den kooperativa rörelsen en demokratisk konstitution. Så äro vanligen de anställda arbetarne uteslutna från föreningens styrelse och från alla val: de som stå i föreningens tjänst kunna icke på en gång härska. I den punkten skilja sig de moderna kooperativa konsumtionsföreningarna mycket skarpt från produktionsföreningarna, som ju just utgingo från den principen att de, som stodo i ett företags tjänst, också skulle regera företaget.
Den förra principen är den, som karaktäriserar Englands politiska lif: parlamentet är uttrycket för den härskande demokratien, men i detta parlament få statens ämbetsmän, demokratiens tjänare, icke ta säte och stämma, och en sträng sedvänja förbjuder dem också att aktivt delta i den politiska propagandan för parlamentsvalen.
Den rörelse, som börjat 1844 i Rochdale utbredde sig mycket hastigt. Redan 1851 funnos i norra England och Skottland 130 konsumtionsföreningar efter detta system. Ett jättesteg framåt tog rörelsen då man 1863 skred till upprättandet af en Centralorganisation för partiinköp. Det var denna organisation, som sedermera utvecklade sig till »The Cooperative Wholesale Society», hvars namn i våra dagar väl är kändt öfver hela världen. Detta sällskap, som har sitt säte Manchester, har till ändamål, att i parti inköpa varor för att tillhandahålla dem åt konsumtionsföreningarna.
