bästa, som maskintekniken erbjuder; den rika tillgången på kapital sätter sällskapet i stånd, att i detta afseende ständigt hålla sig på höjden af tidens fordringar. Det är klart, att den, som ständigt kan köpa kontant och i mycket stora partier och som har en säker och noga känd kundkrets, också i andra afseenden har väsentliga fördelar framför de flesta konkurrerande, privata firmor. Också har The Wholesale Society utvecklat sig till en affär af kolossal omfattning. Sällskapet räknade 1898 öfver 1,000 konsumtionsföreningar såsom medlemmar och hade en omsättning på omkring 240 mill. kronor. Det äger egna agenter i utlandet och egna ångare för att hemfrakta de varor dessa agenter inköpt. Från Danmark köpa de t. ex. smör, skinkor och ägg i stora partier, och Göteborgs utan jämförelse största smörexportör är nu The Cooperative Wholesale Society.
Nu kan en skeptiskt anlagd nationalekonom måhända fråga: blir det egentligen någon vinst med hela detta sätt att ordna inköpen? Skola icke de, som stå i kooperationens tjänst, lefva, lika väl de, som den privata handelns anställda? Ha icke konsumtionsföreningarna dock i det stora hela ungefär samma omkostnader, som hvarje välskött privat detaljhandel? jag har redan antydt några fördelar, som kooperationen har framför den fria konkurrensen. Dessa fördelar äro äfven nationalekonomiska företräden: kooperationen betyder en koncentration af hela detaljhandeln och därmed en afsevärd besparing af arbetskraft i jämförelse med det rent af otroliga slöseri, som den fria konkurrensen i detta afseende gör sig skyldig till. Jag skall, i den sista af dessa föreläsningar, söka visa, att besparandet af arbetskraft, undvikandet af onödigt arbete är det enda verkligt betydelsefulla medlet till ekonomiskt framåtskridande. Står detta en gång fast, så kan det icke
