Hoppa till innehållet

Sida:Sou 1951 40.djvu/87

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

om laga skifte stadgande i sådant hänseende. 6 kap. 9 § sistnämnda lag innehåller sålunda föreskrift av innebörd att vid laga skifte inom område, för vilket finnes fastställd generalplan, stadsplan eller byggnadsplan eller för vilket på annan grund gälla särskilda bestämmelser i fråga om markens bebyggande, ägolott icke må utläggas så att områdets ändamålsenliga bebyggande försvåras eller syftet med bestämmelserna eljest motverkas. Utom i fråga om tomtindelad mark, som ju icke kan bli aktuell i detta sammanhang, må emellertid enligt 6 kap. 11 § fastighetsbildningslagen laga skifte icke äga rum å fastighet eller område, som på grund av läge eller beskaffenhet företrädesvis ägnar sig till byggnadsplats. Av den officiella statistiken framgår, att laga skifte enligt nämnda lag företages i ytterligt ringa utsträckning. Därtill kommer, att de få skiften som äga rum i regel avse enbart att utbryta andelar i områden, som äro samfällda för flera fastigheter. Med hänsyn till vad nu anförts torde det icke vara erforderligt att gå in på frågan i vad mån byggnadsförbud avseende visst strandområde på grund av den anförda regeln i 6 kap. 9 § fastighetsbildningslagen bör påverka handläggningen av laga skifte enligt denna lag.

Vad angår laga skifte och ägoutbyte enligt jorddelningslagen samt ägoutbyte enligt fastighetsbildningslagen saknas alltså direkta stadganden därom, att vid skifte eller ägoutbyte hänsyn skall tagas till gällande föreskrifter av byggnadsreglerande art. Det vore ur principiell synpunkt önskvärt att denna brist avhjälptes och att därvid tillsåges att i förevarande sammanhang byggnadsförbud enligt strandlagen komme att jämställas med övriga byggnadsreglerande bestämmelser. Emellertid synas i praxis icke ha uppkommit några kännbara olägenheter på grund av ifrågavarande brist. Skulle direkta försök göras att utnyttja nämnda ofullkomlighet för att kringgå strandlagstiftningen torde vissa möjligheter finnas att på olika sätt motverka sådana försök i rättstillämpningen. Vidare må erinras att fastighetsbildningssakkunniga äro sysselsatta med att utarbeta förslag till nya regler om fastighetsbildningen. Vid detta arbete kommer även sambandet med strandlagstiftningen att bli fullt beaktat. Med hänsyn till dessa förhållanden anser sig utredningen böra avstå från att i anslutning till de föreslagna lagbestämmelserna om byggnadsförbud föreslå särskilda regler för att säkerställa att strandlagstiftningens syften beaktas vid ägoutbyte eller laga skifte inom förbudsområde.


2§.

Även genom andra än de i 1 § nämnda åtgärderna kan en markägare göra allemansrätten verkningslös inom ett visst område. Av stor praktisk betydelse är härvid att han genom uppsättande av stängsel faktiskt kan hindra tillträde för allmänheten till mark, där den eljest ägt utöva rätten.

En sådan åtgärd innebär ej att allemansrätten upphör inom det inhägnade

87