Hoppa till innehållet

Sida:Spåkvinnor och trollkarlar 1913.djvu/132

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

ringar om honom torde följaktligen, såsom en ytterligare inledning till skattgräfningshistorien, kunna intressera.

Chierlin var son af en bokhållare vid namn Anders Chierlin och född i Östergötland år 1739. Han var fänrik i arméen och kallade sig år 1771, då han genom en under pseudonymen Carl Erik Saktmodig utgifven flygskrift, som innehöll skarpa anklagelser mot de adliga officerarna, blef åtalad för tryckfrihetsbrott och föremål för allmän uppmärksamhet, »gammal underofficer och possessionat i Stockholm». Skriften, som han sade sig hafva blifvit uppmanad att författa och utgifva af den i Österlånggatshuset sedan urminnes tid spökande prinsessan, bar titeln Den ofrälse soldaten eller en gammal Under-officerares Svar til Sin Brors-Son om Soldate-Lefnaden och väckte oerhördt uppseende. Justitiekanslern anmälde den, skrifver en skildrare[1] af det med stort intresse följda åtalet, genast dagen efter, han fått den under sina händer, till laga beifran hos Svea hofrätt, och det just samtidigt samlade krigsbefälet ingick, på förslag af generalmajoren grefve Fredrik Horn, den 3 oktober till K. M:t med ett memorial, hvari det uttryckte sin »vederstyggelse» för skriftens innehåll och underdånigst förklarade, »att ingen annan än afgrundens fosterfolk varit därtill upphof och kunnat den författa, att den vore högst förgripelig mot hela kåren, i uppsåtet förrädisk och till ändamålet förförisk, samt anhöll, att exemplaren måtte indragas och författaren straffas». — Då målet förekom, företedde boktryckarne,

  1. C. Eichhorn i Nya svenska studier. Sthlm 1881, — Äfven i O. Sylwans Svenska pressens historia finnas intressanta upplysningar om pamfletten.