tri i Stadens Tänke-Bok förevigat åminnelsen, af lika solenne händelser; hörande till Stadens gamla Rådhus; der Konung Gustaf I. sig personligen instälde 1524 till onda rycktens och stemplingars vederläggande och förekommande; 1526 tillika med R. Råd, då Domprosten i Westerås Mester Knut anklagades, för upproriske anläggningar i Dalarne, som sedan med Peder Canceller, såsom förrädare dömdes till svärd och hjul; och 1527, då han efter Rådets, i hans höga närvaro, upprättade förslag på 3:ne, utämnde en af dem, till Borgmästare i Stockholm. (p. 76, 185).
Ibland de vid Stortorget belägne Hus, fordrar granskapet med Rådhuset, att här först omtala det, som K. Gustaf, 1544 skänkte Herr Peder Bragde. Tänke-boken för år 1594, förmäler derom, att Grefve Pers Arfvingars Hus vid Torget, värderades till 2300 daler. Herr Erich Sparre begärde på Arfvingarnes vägnar, att när de låto förbygga Huset, näst intill Rådstugan, att de då måtte få sätta några pelare så långt ut, som deras ingång från Torget, tillsade, och på pelare befästa deras öfre våning, då nedantill skulle blifva en porticus, eller öppen spatsergång. Derpå blef intet resolverat (fol. 190 v.). Men år 1595 d. 24 Mart. beviljades Arfvingarnes ansökning, att få sätta pelare 3 alnar, från deras gamla Hus, att derå befästa deras öfverbyggning, när de vela deras Hus förbygga, om det Rådhuset utan skada ske kunde, skolandes denna utbyggnad blifva en allmän porticus[1]. Det har sedan tilhört, Kannegjutaren Hans Moritz och Cammar-Rådet Antoni von Groot; m. fl. Riks-Rådet och Öfverste-Marsk, Gr. Joh.
- ↑ Tänke-boken 1595, fol. 222, 256.
