Hoppa till innehållet

Sida:Stockholm, Del 1 (Elers 1800).pdf/336

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
318


hör, då han bekände sig hafva haft i sinnet, att dräpa M. Ericum Gabrielis; men så äro någre ord af honom fallne, som gifva starke suspicioner, att sådant hans elaka förehafvande, emot Hännes M:ts egen person varit ansedt.” Förmodeligen har denna Presbeckius varit Lector vid Gymnasium Holmense[1].

Om fängelsernas förflyttande ifrån Kongl. Slottet, lät Konung Gustaf, redan i sin tid, förmärka sitt uppsåt, som här åfvanföre förmält är. K. Johan uti skrifvelse härom, ifrån Stegeborg, d. 23 Jan. 1570, till Öfverståthållaren i Stockholm, säger sig slätt intet vilja hafva, några fångar på Slottet; åliggandes Öfverståthållaren så beställa, att de som der voro, måtte innan K:s ankomst, derifrån afförde varda, till något fängelse i Staden, hvartill K. ville hafva det gamla Drake tornet i S:t Laurentii gränd uppbyggdt. Der hade fordom varit kamrar för missgärnings-män och andre brottslige, som i fängelse blifvit inmante. Smedje-gården på Stockholms Slott, innanför förborgen; var enligt Stockholms tänke-bok 1624, ett fängelse för tjufvar. Dit fördes alla fångar från Barnhuset, som derifrån skulle sedan under Öfverhetens ögon, gå till rättar-platsen; hvilket genom Resolut. d. 11 Maji 1666 ändrades; och stadgades sedermera 1667, att fängelserna på Slottet och Smedjegården, skulle flyttas till Barnhuset. Namnet Smedje-gården, - åtföljde då fångarne, och Smedje gården, på Slottet, kallades sedan lilla borggården. I förenämde författning gjordes sedan det undantag 1677, att brottslige, som till lifvet straffas skulle och hörde under Konungens Borg-rätt, borde på Slottet både förvaras och derifrån till execution utföras.

Om
  1. Linköpings Bibl. Handl. 2 Del. p. 92, 93.