Slottsbyggnaden, som ännu finnas, äro såsom approberade påskrefne, af Konungens tillförordnade fem Förmyndare. K. Carl XII. lät deröfver författa skrifteliga anmärkningar, då samma ritningar, år 1715, blefvo i Christinæhamn, å nyo uppviste och öfversedde[1].
Konung Carl XII:s Krig, (Det är att med ett ord, nästan innefatta hela Hans lefnad); Hans utrikes vistande, Hans segrar och Hans olyckor, med de deraf minskade och ändteligen alldeles saknade tillgångar, både på folk och penningar, voro de gällande orsaker, att slottsbyggnaden omsider måste inställas.
Det har blifvit anteknat, att några grundmurar blifvit lagde af Ryske och Saxiske Fångar. På Östra sidan uppfördes, de nya stora arcaderne af huggen sten, till en och en half vånings högd, af ett stort och ädelt utseende; det ena Lejonet af Bronze uppsattes 1704 i Maji, och något efter, det andra, uppå stora piedestaler, vid uppkörslen på Slottets Norra sida, och murarne omkring borggården, voro 1705 till 3:ne alnars högd uppförde, hvarmed arbetet till större delen, torde hafva afstannat.
Att Slottets prydnad och meublerande, emedlertid varit påtänkt; kan till bevis anmärkas, att Grefve Liljeroth, förde med sig 1704 ifrån Haag, en stor packe med väfde kosteliga tapeter, eller så kallade Haute-Lisse, gjorde i Paris, som föreställa K. Carl XI:s actioner, hvilka nu sitta i Kgl. Seraphimer-Capitlets sal, innanför Råds-rummen. Uti en Rese-beskrifning,
- ↑ Grefve Tessins bref till en ung Prins. 2 Del. p. 307.
