skärmar och skantsar förstärkte. De försvars-verk, som mot Christiern blifvit uppförde, voro alla i godt stånd; men förbättrades och ökades, vid ett förmodat nytt anfall, af Gustaf Wasa. Blockhus byggdes Västan till, vid yttre Norreström och Östan till vid Söder port; ett staket, både på Östra och Västra sidan; en flottbom omkring qvarnen och ett nytt bolverk, på det yttre Söder torn. På Södermalm uppkastades en graf, och på Gråmunkeholm, blefvo järnbulltar och ringar inhuggne och ingutne, hvaruti bommarne, öfver strömen, fästes[1].
Att Stockholms både torn, murar, portar och vallar, skulle förbättras och åter uppbyggas, derom förordnade K. Johan III, 1581. Om vallen vid Söder port, heter det: att den skulle med jord, torf, grus, och annat sådant byggas, som man det utomlands, med sådane vallar vid Städer och andra befästningar, plägar beställa; hvarmed kalk och sten kunde besparas, som behöfdes till ringmuren. Härom skulle Lasse Erichsson besörja. (Resolut. d. 1 Jan. 1581). Kring Staden och Riddarholmen, befallte K. Johan, år 1583, att fästnings-verk och rundtorn, skulle antingen förbättras eller å nyo uppbyggas[2].
På den så kallade Dr. Christinas Charta, öfver Stockholms Stads utseende, visar sig Brunkeberg, med ett vackttorn och flere Canoner besatt, samt vid Slussen ett torn och ett batteri, med 4 Canoner, vände åt Staden; och således förmodeligen, snarare till signalers gifvande, än till defension.
Att Söder torn blifvit nedtagit 1695, intages af Öfverståthållarens bref till Magistraten,
