mens uppdämning, förmentes kunna förorsaka, omkring Mälarens stränder. Af de tillförordnade besigtningsmäns härom afgifne berättelse d. 25 Apr. 1747, inhämtas: att detta vid slutet af Norr ström tillärnade vattuverk, icke var större tilltaget, än den på samma ställe förr varande Klädes-valken, på hvars pråmar eller så kallade valk-flottor, som långt förut nedsunkit, till de underliggande botten-stenar, en stenmur till förekommande af röta blifvit uppdragen, uppå hvilken den öfriga byggnaden, sig grundade. Den enda dervid gjorde tillökning, bestod af 2:ne pålrader, för de tillämnade Qvarnhjulen, som emellan den Östra stenkistan och Slagtarhuset, voro nedslagne, utom hvilka, vattnet under och på sidan af pråmarne, lopp i lika skick och ordning, som då Klädes-valken derstädes varit underhållen. Att denna byggnad i gemen, icke kunde göra någon uppdämning och hinder för vattnets aflopp ur Mälaren, kunde af flere omständigheter ådagaläggas; ty 1:o hafver Norre ström, flere än ett utlopp, hvilka utom detta, äro nog tillräckeliga, att afföra allt ur Mälaren kommande vatten, särdeles om de blefvo litet ränsade och hulpne; emedan icke bredden allena; utan ock djupleken af ett utlopp befordrar vattnets skyndesammare flytande. 2:o Vore denna byggnad inrättad vid slutet af strömmen, som dessutom verkeligen är bredare än sjelfva strömmens början, och nedan om de 2:e broarne; hvilkas pålar stå på en högre botten och kunna så medelst, något hindra vattnets framfart; men sedan det samma kommit längre ned, kan sådant icke mera ske, så framt icke en tvärdam sättes deremot, hvaröfver det skulle flöda och således åstadkomma lugnvatten, emellan bägge broarne; varandes dessutan så bevisligt, som allment bekant, att strömdämning som skall hafva
