tor på Ladugårdslandet. År 1685, upgaf Öfverståthållaren Gr. Gyllenstierna förslag till gatuläggningen derstädes och omkring Artillerigården; nemligen till tvänne halfva och en hel gata, samt till gatan utan för proviantgården, som fordrade en kostnad tillsamman af 5111 dr. K:mt; föreställandes tillika nödvändigheten, af K:s trägårds och Humblegårds-gatans stenläggande, hvartill reqvirerades 2025, in alles med förenämde Summa 7136 dr. K:mt. Humblegårds-gatan var då så sank och djup, att knapt någon kunde der med häst och vagn framköra[1].
Om en Skants på Ladugårdslandet finnes i Kgl. br. af den 12 Septemb. 1672, angående gatans anläggande från Slottet till Stallmästaregården, i så måtto nämt; att de materialier och reqvisita, som till förberörde verk kunde behöfvas och Konungen vid Dess Skants på Ladugårdslandet bruka låtit, skulle Krigs-Collegium jämväl lämna till låns, att verket så mycket snarare måtte komma till ändskap; förmodeligen var detta den lilla skants, som finnes utmärkt på Bjurmans Situations-Charta öfver Stockholm; men liggande på Djurgården, emellan Ladugårdslands tullen och Laboratorium; hvilken var anlagd, för flere Regementens Krigsöfningar, som till Stockh. commenderades 1672; då denna skants belägrades.
2. §.
De egendomar som under Förmyndare-Regeringen 1663 utskiftades, ibland åtskillige Rikets trogne Män och Råd, torde hafva föranledt till Grefve-gatans, Grefve Magni- och Seved Båths-gatans uppnämnande.
På Nybro-gatan förekomma följande stenhus: 1. gamla Kammerska huset, som i sednare tider äg-
- ↑ Öfv. St. Bref af d. 8 Apr. 1685, i Riks-Arch.
