Sida:Stockholm, Del 3 (Elers 1801).pdf/101

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
93


salu, anslås först underrättelse på Amiralitetsporten; men annan värdering kan icke äga rum, än Köpares och Säljares Öfverenskommelse. 2:o att friskilling skall på Rådhuset efter 6 Cap. I. B. Stadslagen afläggas; att tomtörens upbärande tillhör Magistraten, enligt Dr. Christinas Privileg. d. 5 Mart. 1640. 3:o att fyllningen i Ladugårdsviken blifvit påbegynt efter K. M:ts approberade dessein, och när den vore fulländad; då skulle der uprättas Skeppsbyggeri, med dertill hörande hus och beqvämligheter; hvilket så mycket mindre kunde prejudicera Kungsgården, som canalen emellan landet och fyllningen alltid blefvo öppen: 4:o att Sjöfolket aldrig blifvit hindrat i tillagde rättigheter; men att Collegium ville inskränka, hvad Staden tillkommer, och 5:o att Magistraten låtit ansenligen Colligera till Kyrkan; att Kyrkan bygges på Stadens grund, hvartill något Jus Patronatus, således ej kan tillkomma Collegium; att den ligger under Stadens Jurisdiction; hvilket icke kan hindra Sjöfolket, att der höra Guds ord; som ock Officerare när Blasieholmen var Skeppsholme, uti Jacobs Kyrka, haft och hade då ännu sine bänkrum, m. m. Slutligen erindrades, att rätta föremålet för K. Amiralitets-Collegium, ej bestode i sådana ämnen, som blifvit pretenderade; utan i upprätthållandet af K. Mts och Rikets Örlogsflotta, samt deraf flytande Fäderneslandets defension och styrka.

Desse obehagelige tvister, alltid en följd af sammanblandade Jurisdictioner, upphörde med Amiralitetets och Örlogsflottans förflyttande till Carlscrona, och sedan Stockholms Escadern af Galerer, Jagter och mindre fartyg, fick sin station på Skeppsholmen, under eget befäl.

Med gatuläggningen lär icke gått mycket fort: Ännu i sednare tider, voro ostenlagde ga-

tor