ket likasom annat Fyrverk, kunde inkastas uti fiendteliga läger eller Fästningar. K. Erich hade ock en så stor tanke om desse anstalter, att han uti ett bref till Bertill Jöransson i Wiborg 1566, skrifver: att man icke allestädes hade sådant Fyrverk, som här i Sverige[1]. Hvilket i synnerhet torde böra förstås om de så kallade Ernst kroppar, efter det första Lust-fyrverkeri, införskrefs till Hans Kröning 1561. Uti K. Johan III:s tid, gjordes fyrbollar med ankare och ett slags kulor, som kallades Tumlare, endast till namnet kände. Vid fyrverkets sammansättning, blef utom krutet omsider krik, canfer och aqva setis nyttjadt, som af handlingarne för år 1611, i Riks-Archivo intages[2]; men något serskildt ställe eller Laboratorium förekommer icke, der sådant fyrverk tillreddes.
Vid Statsverkets reglerande 1673, påminte Krigs-Collegium, angående Artillerie-Staten, att en god Officer måtte uppföras och bestås, för att informera ungdomen uti Artillerie och Fyrverkeri; hvartill föreslogs Majoren i Brehmen, Zimmerman.
K. Krigs-Collegium tillskref K. M:t d. 7 Sept. 1675, att ehuru den korta återstående tiden till K. M:ts Kröningsact, icke tillät ett så stort och fullkomligt fyrverk att förfärdiga, som eljest till en så hög act tjenar och dessein varit; hade Collegium likväl funnit dess skyldighet vara, K. M:ts vilja i så måtto att förnimma: om K. M. vid dess Kröning, täcktes hafva ett sådant fyrverk, som på den korta tiden kunde gjöras färdigt, hvarom Tygmästaren Öhrn i sådant ärende affärdad, hade att föredraga[3].
