till skepp och båtars genomfart, och 1636 Söderström med alla Qvarnar och Fiskeverk och deraf gående ränta; hvarom mera ang:de Slussen.
För farten genom Strömmen finnes i Stadens älldre räkenskaper[1], först för år 1561, ibland Stadens inkomster upptagne: Strömpenningar af Söderström 573 mark; 1566 Strömp:gr 1184 m. 1 öre; 1567 Srömp:gr 1803 m., och 1568 dito 975 mark, 1 ⅓ öre. Detta var således en betydande inkomst för Staden; hvaraf äfven intagas kan, att Strömmen den tiden icke allenast varit segelbar, utan behof af Sluss; utan ock, att den då för handel och rörelse, med de kring Mälaren belägne örter, varit mycket nyttjad.
Huru denna Segel-led sedermera blifvit onyttig gjord, medelst byggnader, utfyllningar och pålningar i Strömmen, kan af den Hydrographiska Charta inhämtas, som af Ingenieuren J. Brolin, år 1773 öfver Södra Strömmen blifvit författad; och som utsätter vattnets djup vid öfre bron åt Mälaresidan, närmast lilla Holmen emellan Södra Strömgrenen och sluss-canalen till 1½, 3 à 4 fot, och vidare till 8, 6 à 7 fot, samt Srömfåren, till 3, 4, 5 och 6 fot; då Mälaren 30 alnar utanföre, är 25 til 30 fot djup. Vid nedra bron åter vid Saltsjösidan, är djupet närmast bron 45, 46 à 49 fot och utan för Fiskare-Hamnen, 54, 60 à 62 fot,
§. 2.
Qvarnarne i Söderström äro Staden donerade enligt förenämde privilegier, hvartill ännu kan läggas, K. Christians af år 1458 och K. Erich XIV:s af d. 12 Apr. 1563. När de först blifvit byggde, derom äges väl ingen noga underrättelse; men att de förläntes Staden för mera än 360 år tillbaka,
- ↑ I K. Kammar Archivo.
