till Staden utgjöras, samt 1594, större inrättningar, såsom skeppsbyggerie, derstädes påtänkas; — och ändteligen att denna Malm så tilltagit i folkmängd och förmögenhet, att den äfven som Norre-malm, sökt att blifva en enskild Stad, under egen Stadsrätt och frihet. De tillärnade Privilegier derom 1619, blefvo likasom 1624 års Privileg. för Norre-malm alldrig expedierade; ehuru de sednare till deras innehåll äro kände; men icke de förre, för Södra Malmen.
Södermalm är högländt, hafver nu mera, breda gator, rymliga tomter, stora och vackra trägårdar; husen äro icke öfvermåttan höga, och Malmen äger försvarligt godt vatten innom sig samt rundt omkring. Härvid bör dock anmärkas, att den så kallade Fateburs sjön, som är ett stinkande träsk, gjör tracten närmast deromkring, ganska osund, hvarföre dess igenfyllande blifvit tillstyrkt, på det denna Malmens förmånliga och hälsosamma belägenhet i öfrigt, måtte ökas och befrämjas. (Odhelius l. c.).
II. CAPITLET
Om Söderström och de deruti anlagde Byggnader.
§. 1.
Innan beskrifningen om Södermalm vidare fortsättes, bör något ytterligare nämnas om Sluss-holmen, Slussen och Söderström. Af det föregående finnes, att Staden från älldre tider tillbaka varit begåfvad, icke allenast med Strömmen; utan ock med de deruti anlagde Qvarnar. I 1529 års åfvann:de Privilegier, gifves både Norre och Södre Strömmen,
