Sida:Stockholm, Del 3 (Elers 1801).pdf/165

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
157


16. §.

Sedan Ladugårds-ägorne således blifvit reducerade, hafva sedermera större och mindre delar deraf, tomtevis blifvit till private personer upplåtne; hvarå efter hand byggnader äro uppförde, hvarföre någon tomtöre-afgift, årligen erlägges; och kunna man och man emellan, försälljas; dock är uti de derom utfärdade upplåtelse-bref, K. M:ts höga rätt, till lösen, vid skeende försäljningar, vanligen förbehållen. Äfven hafva i senare tider, private personer erhållit tillstånd, att stora stycken af Djurgårdens ägor, under arrende-villkor nyttja och särskilldt inhägna; hvarigenom det tillfälle för Stadens Invånare, att sommartiden å Waldemars-ön, sig förlusta, såsom derom uti Instructionen för Gr. Tott förmäles, blifvit allt mer och mer inskränkt, hvarom mera här nedanföre.

17. §.

Att Båtsmans-tomterne, som ifrån inre djurgårds-porten på Waldemars-ön börja och ligga till höger om vägen, samt sluta med den tomt som ligger midt emot Beckholmen, utmärkt på Tillaei Charta; i längre tider varit för Amiralitetet undantagne; derom vittna Reductions-handlingarne. Desse tomter, för hvilka årlige tomtöre-afgifter, till Amiralitetets Krigsmans-Cassan betalas; äro likväl i anseende till police och byggnads-skylldigheter, under Stadens Magistrat och Öfver-Ståthållare-Ämbetet lydande.

18. §.

Jurisdictionen å Djurgården har sin egen besynnerliga fördelning. Efter Kongl. brefvet af d. 8 Sept. 1736, lyda Båtsmans-tomterne, Blockhus-

udds