Sida:Stockholm, Del 3 (Elers 1801).pdf/176

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
168


ler Djurgården i Söder; är en liten Bergsklippa, af ungefär, 350 alnars längd och 270 alnars bredd.

På en gammal ritad Plan-Charta, utan årtal, öfver Danviks Skantsen, med dess omkring liggande land[1], var nedan för berget åt Tegelviken, Tjärhofvet utmärckt; som torde varit det älldste Upplagsställe, för Beck och Tjära, till exportation ifrån Stockholm. En ordning och stadga om Tjäruhofvet, hvarefter alla de som Tjära och Sågbräder, till Staden föra, hafva sig att rätta; är, jämte Instruction, för de personer, som vid Tjäruhofvet uppvakta, af Magistraten utfärdad, d. 5 Aug. 1643.

Beck- eller Tjäru-holmen, som förmodeligen af det förut, derstädes inrättade Becksjuderi-verk, fått detta namn; skänktes Staden, enligt K. br. d. 27 Mart. 1647; hvarutinnan Staden ålägges, att efter Mätis-manna ordom, contentera Albrecht Smidt, för sitt der upprättade Becksjuderi-verk, och den omkostnad han dervid, på hus och byggnader, nödtorfteligen kan användt hafva.

Tjärhofvet under Södra bergen, torde der dock längre tid qvarblifvit, som synes deraf kunna slutas: att Öfverståthållaren Grefve Gyllenstjerna 1686 d. 20 Sept. hemstälte till K. M:t, Magistratens ansökning; att som Resolutionen d. 13 Maji 1684, om lika frihet på de skepp, som på Utrikes orter köptes eller byggdes, som på de Inrikes byggde voro; med då tillstundande år, upphörde, och nödigt vore att vara betänkt, på egne Skepps byggande; om K. M. icke i nåder skulle tillåta, ett Skeppshvarfs inrättande på Tjärhofvet, som då nyttjades till Lastageplats, för inkommande tjära, och tillhörde Staden; då Beckholmen gent emot be-

lägen,
  1. I K. Bibliot. Björnstjernas samlingar.