lägen, kunde till Tjärans uppläggande nyttjas[1]: hvilket af K. bifölls d. 28 Sept. 1686.
Directeurerne af Tjäruhandelen klagade 1691, att Tjäran som året förut inkommit, måst ligga under bar himmel, och att för den ankommande samma år, behöfdes bodar och utrymme för 1000 läster. Öfverståthållaren uppgaf då en plats dertill; nemligen en udde på Norra sidan, utanför gärdesgården, utom Valdemars-ön belägen, efter delineation; förmodandes dertill K. M:ts bifall, för den allmänna nyttan skull. Detta blef af K. M. i nåder beviljadt, d. 6 Maji 1691 med befallning, att platsen genast skulle inrymmas Directeurerne af Tjäruhandeln.
Detta nya Tjärhåf utmärkes på Vijkmans Charta 1702, borrt om Biskopps-udden och utom Djurgårdsgärdes gården, vid segelleden. Beckholmen är tillika marqverad, med dess tjäru-bodar, midt på holmen.
Troligt är att Tjärhåfvet från Djurgården, såsom mera aflägse, blifvit flyttat till Beckholmen; sedan å samma holme, nödige och tillräcklige bodar derstädes uppbyggde blifvit. Således finnes på Tillaei Charta 1733, derstädes utmärkte flere bodar vid stranden, Hamnbryggor, och dessutom våningshus, med sina små flyglar, samt et litet lusthus.
Tjärhåfs-omkostningarne utgöra 2 skilling 8 öre Riksgäldsmynt, för hvarje tunna beck och tjära, som således beräknas:
| Bodhyra | 1 sk. | 6 öre. |
| Kullrare-penningar | 1 — | — — |
| Vräkare-penningar | — | 2 — |
| 2 sk. | 8 öre. |
Af dessa omkostningar tillfaller bodhyran interessenterne, såsom revenuë; de betala i tomtören till
- ↑ Handl. i K. Riks-Archivo.
