Af enahanda skäl skulle man annars sluta, att Slussen redan varit byggd 1531, efter en viss ordning då skulle göras, huru mycket för hvar läst gods, skulle gifvas och tagas för farten genom Strömmen.
Clas Fleming, R. Råd, Amiral och Öfverståthållare 1634, hafver under sin 10 åriga styrsel, berömmeligen besörjt, att Stadens byggningar öktes, att Förstäderne blefvo försedde med breda och jämna gator, att Jacobs Kyrka fullbyggdes, att Barnhuset inrättades, att Skeppsgården anlades på ett beqvämligare ställe, och hvad här i synnerhet till hans åminnelse bör nämnas: att Slussen bygdes[1].
Om med samma Slussbyggnad skall förstås blott en reparation som derå skedt 1642, måste man väl medgifva, att en Sluss förut varit anlagd, som berättas hafva varit af trä, och att reparationen derå, i så måtto blifvit verkstäld, att sidorne och botten blifvit med Klinckert murad; men så trång och föga djup, att allenast mindre fartyg och skutor, af högst 4 à 5 fot djupgående, kunnat derigenom passera. Men härvid bör nu anmärkas, den ordning som utgafs d. 28 Sept. 1642, hvarefter Slussen, som då kallades nya Slussen, skulle öpnas 4 gångar om dagen; neml. om morgonen k. 6, näst förmiddagen k. 9, eftermiddagen kl. 12, och om aftonen kl. 3[2].
På Sigism. Vogels Charta öfver Stockholms utseende, utan åretal, dedicerad till Dr. Christina under minderårigheten, finnes väl Söderbro utmärkt; men utan tecken till Sluss eller vindbro. På en annan senare Charta öfver Stockholm, på hvilken rycktet förer Dr. Christinas afmålning, fin-
