Söderström till skepp och båtars genomfart. Uti K. Gustaf I:s Ö. Br. 1531 gifves Staden, Söderström med all ränta, som dertill legat hafver, dock att en ordning göres, huru mycket af hvar läst gods, som genom Strömmarne passerar, gifvas och tagas skall. Uti Privileg. d. 12 Apr. 1563. §. 2, Söderstr. med dess ränta. — 1570 stadgades i K. Johans Priv. att ingen som seglade genom Söderström skulle vara fri för strömp:gr, mera än Adelen och Upsala inbyggare — och i Sigismundi Privil. af d. 13 Julii 1594, Söderström med alla Qvarnar och Fiskeverk och deraf gående ränta, m. m. Till Stockholms Magistrat afgick K. Johan III:s bref af d. 9 Apr. 1589, att icke förmena hvarken Sigtuna eller andra Upstäders Invånare omkring Mälaren, att göra deras resor genom Söderström till Norrlanden och Finland, innan annorlunda derom förordnadt blef.
Häraf så väl, som utaf en Charta öfver Stockholms utseende i 16 Seculo (utgifven af Gr. Jacob Cronstedt), och som visar, att Söderström ännu den tiden gådt, intill högden af Järntorget, och att fartyg lade intill Österlånggatan[1]; synes ostridigt vara, att Söderström varit farbar, utan Sluss, ända inpå Sextonåra-hundradet.
Att en Sluss der blifvit anlagd i K. Johan III:s tid, vill af K. Sigismunndi nyssnämde Privileg. gjöras troligt; efter någon afgift ålades dem, som foro genom Strömmarne; men dervid bör märkas, att skälet till afgiftens erläggande, icke är tagit af någon Slussinrättning; utan i afseende på den kostnad, Staden måste vidkännas, att hålla vindbro, spel och trossar vid magt; förmodeligen att upphjelpa fartygen, då flod inträffade i Mälaren; utom det skälet att Strömmen tillhörde staden.
- ↑ Botins Birger Jarl, p. 16.
