Carl Sparre, Friherre, Landshöfdinge i Gefle. Med tidningen om Revolutionen i Stockholm, den han emottog d. 20 Aug. 1772, fick han tillika K:s förordnande, att vara Commenderande General öfver de Norra Regementerne med Dal-Regementet. Han blef Öfverståthållare d. 22 Apr. 1773[1]. I detta sitt Ämbete befrämjade han Beurs-byggnaden; hade inseende öfver K. Gustaf Adolphs Ärestods förfärdigande; framförde Stockholms Borgerskaps anhållan, att genom uppbyggandet af bron öfver Riddarholms-canalen, föreviga minnet af deras glädje, vid K:s återkomst 1784 ifrån Italien, med återvunnen hälsa; och vid K:s emottagande efter Verele freden, att få uppresa en Ärestod åt Gustaf III:s minne, alltid kärt och vördat, af ett Honom tillgifvit Borgerskap. Vidtagne anstalter vid 1780 års vattuflod; nya stenbron öfver Norreström; Qvain och Strandgatan till Blasieholmen; Packhus-byggnaden; Slagtarhusen; Järnvågens utvidgande; början till Brunkebergs jämnande och platsens beredande till nya bostäder; byggnaden af Prinsessans Palats, som varit under hans tillsyn; vägen öfver Stadshagen till Drottningholm; en förbättrad hushållning vid stora Barnhuset; det nya Hospitalet vid Danviken; förbättringarne vid Brandvakts-inrättningen; Navigations-skolans upphjelpande; äro ämnen med ett ord nämde, för de vackraste loftal. Härtill kan ännu läggas, Krono-Ballance-målens afgjörande; Brand-Reglementernes förbättrande; Contributions-verkets redighet och drift; tiggeriers hämmande, genom Arbetshusets befrämjande; Politie-inrättningen; en förbättrad löningsstat, sedan Stadens inkomster i mär-
- ↑ Äm. Talet öfver honom, af Schönberg, Stockh. 1796, p. 44. I Rådslängden står d. 23 Junii 1773, på hvilken dag han i Ämbetet inställtes af Hertig Carl.
