så hos Magistraten och Borgerskapet; som uti Ämbetets Cantzlie och Policekammaren (Instr. 1791 §. 25).
Underståthållare-Ämbetet inrättades 1634, enligt K. Gustaf Adolphs Regeringsform, som blef af Riksens Ständer antagen och faststäld 1634 och utfärdad den 29 Julii s. år, hvarest 24 §. innehåller, hvaruti detta Ämbete skulle bestå, nemligen som orden lyda:
Öfverståthållaren skall hafva sig till bistånd en Underståthållare af Adel, som presiderar i Stadsrätten hos Borgmästare och Råd uti hans frånvaro, och den hans ställe i alle andre måtto, beträder när han förhindrader är.
Underståthållaren hade i början, lika rang med Hofrätts-Råd; men K. Gustaf III. tillade honom 1772 lika värdighet, med vice Presidenter eller Landshöfdingar; och ehuru det, sedan 1790 förklarades, såsom en personlig rättighet, för den då varande Underståthållaren Baron Axelsson, blef det dock uti Resolutionen d. 14 Sept. 1792 faststält, att förenämde rang heder och värdighet, alltid skulle tillhöra Ämbetet och personen, som det samma bekläder.
Den förste som burit titel af Underståthållare var Nils Bengtssons Lilljesparre, som 1619, d. 26 Julii förordnades, att vara Underståthållare på Stockholms Slott, samt öfver Staden och Stockholms Län; men som detta hans Ämbete var vida skildt ifrån det 1634 först inrättade Underståthållare-Ämbete i Stockholm; så hör han icke egenteligen till förtekningen på dem, som samma Ämbete beklädt; nemligen:
1. Schering Rosenhane, Underståth. d. 20 Nov. 1634, var då Assessor i Svea Hofrätt, han blef sedan R. Råd och Öfverståthållare 1652. Om honom läser man, i dess sjelf författade Lefvernesbeskrif-
