ning; att han 1635 i början af året, flyttade på Slottet, uti Ståthållare-våningen, som han lät reparera, och begynte vinnlägga sig om Ämbetet. Han conciperade en ordre, huru arbetet skickeligen, emellan Borgmästarne skulle fördelas. Sammaledes författade han en ordning, om Borgerskapets ordenteliga handtering ock näring; så väl huru Köphandeln, till åtskillige sorter delas skulle; som ock hvad uti handtverken och mindre näringsmedel var att i ackttaga, hvilket allt blef i verket stält. Skickade Anders Schederum, som sedan blef Slottsfogde, utomlands, att informera sig, i alla Städer, om deras Politie. Då han 1637 som Landshöfdinge, valedicerade Magistraten, förärades honom till Tacksamhets-tecken 100 R:dr[1].
2. Lars Grubb, d. 30 Nov. 1637, var förut Secreterare af Staten, sedan Gen. Commissarius och Krigs-Råd och tillika Öfverste för ett Regemente Sv. Soldater; vardt slagen i bataillen vid Leipzig, då hans Ätt, med honom på Svärds sidan utslocknade.
3. Gabriel Gyllenankar, kallas 1644 Underståthållare på Stockholms Slott, blef 1645 Ståthållare på Viborg och s. å. Landshöfdinge öfver Calmar och Kronobergs Län.
4. Johan Rosenhane, Friherre, d. 30 Sept. 1645, s. å. d. 28 Nov. Landshöfdinge. Hade förut varit Hofmästare, för K. Carl Gustaf såsom Prins, blef R. Råd och Hofrätts-Råd 1658, afled 1661.
5. Melcker Falkenberg, d. 28 Nov. 1645, tillika Krigsråd 1648, sistnemde år i Dec. demitterat ifrån Underståthållare-Ämbetet.
6. Bengt Ekehjelm, d. 6 Dec. 1648, hette förut Baaz, adlades 1647; han hade varit K. Carl Gustafs Präceptor; dödde 1650.
- ↑ Gjörwells nya Sv. Bibliot. 2 Band. p. 515. Stockh. 1763. 8:o.
