stare och Råd, till Fadder, åt sin unga Son, som skulle Christnas, påföljande Nyårs-Dag. Dertill utnämdes då Borgmästaren Olof Gregersson, och blef gifvit till Fadder- eller Funt-gåfvor, 3 förgylte credentz och 100 Ungerska Gyllen[1]. Barnet blef kalladt Gustaf[2].
Vid alla högtideliga tillfällen, såsom Kröningar, Hyllningar, K. Begrafningar och vid allmänna Riksmöten, hafver å Hufvudstadens vägnar, dess Magistrat och Borgerskap, ibland Rikets Städer, ägt och bibehållit sitt företräde. Till Riksförsamlingen i Söderköping, kan såsom något ovanligt nämnas, att ifrån Stockholm kallades 30 Riksdagsmän: neml. 2 Borgmästare, 4 Rådmän, 8 af de 48 älldste, och 16 af menige Borgerskapet (T. B. 1595, f. 262); då till Arboga Möte 1597, blott 10 på Hertigens befallning afsändes. (Ibid. 1597, f. 356). Uti 1634 års Reg. Form blef en Riks-Rätt förordnad; den skulle bestå af hela Rådet, alla 4 Håfrätterne, samtl. Gen. Gouverneurer och Landshöfdingar, den älldste Borgmästaren
- ↑ Staden hedrade sig den tiden ofta med gåfvor till K. Personer; således nämnes i dess Tänke-böcker; att Stockholm hade genom Borgmästaren Joseph Arvedsson tillställt Prinsessan Catharina, K, Gustaf I:s Dotter, vid dess förmälning 1559, med Gr. af Ostfrisland Edzard II, ett förgylt Credents, med Stadens Vapen, innantill på locket, värdt 96 D:r, jämte 50 Ducater; att B. och Råd köpte af Frantz Beijer en skön förgylt Credents af 184 lods, 3 qvintins vigt, hvaruti blefvo lagde 100 Ungerske Gyllen, som på Stadens vägnar förärades Hertig Carls Furstinna, då hon första resan kom till Stockholm (Tänke-B. 1591, f. 55); och till K. Sigismunds Gemål vid Kröningen ett kosteligt Credents om 29 lödig mark, innan och utan förgylt, jämte 200 Ungerska Gyllen. (T. B. 1593, f. 52)
- ↑ Stadens Tänkebok 1594, fol. 202.
