Tvänne Borgmästare hade hvardera 1558 i lön 35 mark, och hvar Rådman 25 mark; hela lönings-Staten belopp sig till 1980 m.
År 1559 var Stadens inkomst med förra årets besparing, 16,968 m. 1 öre 19 p:gr; hela utgiften 8227 m. 2½ öre, hvaraf årliga lönerne upptages till 2068 m. 2⅓ öre. År 1561 uppföres Magistratens lön för 2 Borgmästare och 20 Rådmän till 570 mark. År 1562 var inkomsten med förra årets besparing 18073 m. 17 öre, utgiften 8330 m. 2 öre; och lönings Staten 2667 m. 2 öre. År 1567 uppföres Magistratens aflöning: en Borgmästare Blasius Olsson 200 m. och 13 Rådmän à 25 m. 325 m. och så vidare. 1628 var Borgmästare-lönen 374 d:r, 9 öre, och en Rådmans-lön 112, 9 öre; 1637 Borgm. lönen 1098: 20½, Rådm. 544: 10; 1640 B. lön. 1385: Rådmans. 697: 16; 1645 B. l. 1560, och Råd. l. 750; 1648 Borgmäst. lönen 1560, R. lön 750, enligt bilagan N. 14 till Öfverståth. Baron Rosenhanes Ämbetes Relat. 1663.
Enligt 1649 och 1656 års Stater, hade hvar Borgmästare 1500 dr S:mt och hvar Rådman 950 dr. K. Carl XI hade d. 9 Aug. 1677, icke allenast försäkrat Magistraten, att njuta samma lön; utan ock att den måtte beräknas och uppbäras till 2 Caroliner på hvar daler S:mt. Detta beräkningssätt faststältes än ytterligare d. 24 Mart. 1680. Detta blef genom 1693 års Reglemente och 1700 års Stat ändrat, och en viss lön för hvar och en i d:r S:mt utsatt; men efter Regements-förändringen, genom Resolution d. 26 Maji 1735, den förbättring derutinnan beviljad, at de i Staten upförde löner, måtte med 40 öre S:mt få beräknas på hvar d:r S:mt och det i gångbart K:mt; med flere sednare förändringar härutinnan, som här kunna förbigås.
