fruktighet och mildhet emot Undersåtarne, blef Riksens Patron; så antogs äfvenväl Hans hufvud til sköldemärke, för de andelige, uti Dom-Capitlets Sigill; blifvandes jämväl målat på den heliga segerfanan, som i högtider och begängelser, fordom buren blef. När Konungasätet var flyttat, ifrån de gamla Hufvud-Städer, till Stockholm; då upptog den Staden, i sitt andra sköldemärke, icke Baldurs hedniska hufvud; utan då varande Riksens Patrons, Konung Erichs heliga hufvud”[1].
Stadens andra Vapen, är en Stadsport med tvänne torn. Således förekommer det ibland de penningar, som i K. Valdemars tid äro slagne, lika med Stockholms gamla Sigill. Brenner förmäler att både ibland Birger Jarls och Valdemars mynt, förekomma tvänne små p:gr, som efter bifogat aftryck, föreställa, å frånvända sidan, ett Castell med trenne torn, lika med Stockholms Stads gamla sigill, som det i Stadens Archiv ännu förvaras, till Birgers åminnelse, som var både Slottets och Stadens förste anläggare, och til en ihugkomst deraf, låtit sätta berörde torn på sitt mynt; hvarifrån anledningen förmodeligen blifvit tagen, till detta Stadens vapen[2]. Ett aftryck af en Birgers penning i Stockholm slagen och derstädes i jorden hittad; föreställande ett torn med sin crenau, omgifvit af trenne i trekant satte Kronor, finnes ock uti Bångs Dissert. om Brunkeberg[3].
- ↑ Peringskölds monum. Upl. p. 125. Serenii Diss. de Uplandia. Messenii Scondia T. II p. 56. Messenii Specula p. 64, 65. Såsom Rikets vapen säges det hafva blifvit nyttjat, vid Stadfästelsen af K. Christophers Lag 1442. Wallin de originibus Stockholmianis, p. 70.
- ↑ Berch l. c. Brenners Thes. Num. Sveo-Goth. p. 13 Tab. IV.
- ↑ Pars 2, p. 54.
